Tisdag

God afton folk!
I morse vaknade sonen feberfri. Pjuuh! Kan det vara tänderna tänkte jag? Eftersom Freddie var så pigg så tog vi vår vanliga runda med vagnen i sällskap av Anna och Bonnie. Det var slaskigt och halt ute. Sjukt nöjd att jag köpte mina North Face skor och Lundhagsbrallor. Det är sådana kläder jag behöver i detta väder!
Efter rundan gled vi alla fyra in på gymmet. Jag har ju haft märkliga känningar i skinkan i flera dagar och tog det därför väldigt lugnt. Lite armar och axlar, plankan och sedan stretch. Jag tror att tävlingsmänniskan i mig tog överhanden för ett par veckor sedan när jag av oförklarlig anledning hängde som en apa i "chinsstången" och försökte häva mig upp. Ja, jag försökte att göra 10 chins på raken i kombo med burpees (upphopp) som om det var det mest naturliga. Att min kropp sedan inte alls är så stark att klara det och att övningen därför gjorde mer skada än nytta var inget jag tänkte så värst mycket på då. Galna människa! 
Jag har nu återgått till förnuft och sans, tror jag!? och "känner inåt". Det har funkat bra då skinkan mår bättre nu.
I eftermiddags tog jag Fred under armen och gick över till Sofia och Ville i porten bredvid. Prat och kaffe fick det bli ett litet tag. Sedan dippade lillen fullkomligt. Jättetrött och rosig fick vi gå hem igen. Lillen har feber igen och vill bara äta kall fruktpuré. Kan det vara gaddarna? Jag gissar det.
Typiskt.
Men hur mår mamman då? Ja, det är alldeles för mycket fokus på Fred här tycker jag! Jag då!?
Jo jag har faktiskt lite mjölkstockning. Aje. Men det är OK. Jag har haft det förut, jag är tuff. En ammning/dygn funkar dåligt för mina behag. Kroppen har nämligen planerat in att amma Fred tills han når puberteten. Det hade varken jag eller Fred tänkt. Så för att få stopp på detta nedrans obehag blir det att slurpa välling tidig morgon och inget annat. Nu måste Arlafabriken lägga ner för denna gång.
I dag är första dagen som jag inte morgonammar. (ammar inte alls längre alltså). Trodde dock att det skulle kännas toppen. Ingen hade förvarnat att man kunde må skit. Men nu när mjölken inte kommer ut ska den alltså brytas ner i min kropp. Halleluja. Inte konstigt att man är trött, mår illa och har ont i hud, huvud och kropp?! Med facit i hand verkar det som var och varannan ammande kvinna upplever detta fenomen när de slutar amma. Värsta hormonsvängen. Åååå så fick jag gnälla lite. Nu känns det redan bättre.
I morgon ska jag klippa mig, jag ska äntligen få en bra hårdag!  Thank God! O morgon blir en bra dag! Bäst att preppa kaffebryggaren.

Liten febrig kille.