Kroppen visste att den skulle få vila i dag. Konstigt att det mentala kan spela in så pass mycket ändå, för
jag vaknade upp segare än på länge. Hasade mig ut i köket. Frukost och kaffe gör nog susen, tänkte jag.
Det ljusnade ute. Och vilket ljus sen. Solen sken från den blåaste himmel.
Det sa alltid min farfar " När jag fyller år så kommer ljuset". Det stämmer alltid. Som jag har längtat.
Snön låg vit och gnistrade i kapp med Sjöstans vatten.
Jag hade faktiskt tänkt stanna inne hela dagen i dag. En riktig mjukisbyxdag med film hade jag tänkt.
Sådant förekommer nästan aldrig i mitt liv just nu, så jag bestämde mig för en sådan dag i dag. Mest för att jag trodde att jag behövde det.
Men med lite kaffe i systemet kunde jag tänka lite klarare. En skön promenad först, sen kan jag vara inne resten av dagen om jag så vill.
Väl ute andades jag in den kalla luften, kisade mot solen och gladde mig så att jag ändå tog mig i kragen och gick ut på promenad. Fred sov gott i vagnen.
Resten av dagen har flutit på i mjukiskläder, jag och Fred har sett en halv film, rensat i köksskåp och i Freddans garderob. Den lille växer så det knakar.
I morgon hoppas jag på lite mer action. Tror inte riktigt att det är min grej att såsa hemma. Det är som syrran säger " Duschar och sminkar man sig inte direkt på morgonen, är det som om man inte vaknar på hela dagen". Det ligger något i det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar