För Just nu är Fred överallt. Han pillar på allt, han drar i allt, han smakar på allt. Aldrig har det varit roligare än nu, aldrig har det varit mer intensivt än nu. Aldrig har det varit jobbigare än nu. Det finns knappast tid för en kopp kaffe eller lite internetsurf om någon nu skulle tro det. Näe vet ni va. Tittar jag bort för en sekund drar han ut en spännande bok från hyllan och får den rätt i huvudet, eller så utforskar han duschcabinen och blir genomblöt, för att inte nämna alla sladdar han gärna biter på.
I morse skulle vi till BVC för tandinformation. Jo visst sörrni. Pojken har fått tänder. Den första redan när han var 4 månader. Nu har han 2 fram där uppe och en på var sida om dem på g. Nere har han 4 små bissingar. Jag har aldrig riktigt tänkt på det där med bebisar och tänder innan. Men varje gång Fred ler så glimtar man de små vita. Det är ju bara för gulligt!
För att spara lite tid och för att snabbt göra mig i ordning för BVC, satte jag honom i gåstolen som han fått i present av snälla grannpojken Ville. ( O ja, jag vet att man INTE enl. BVC ska använda en sådan, men wtf! när jag måste så måste jag, den används bara ibland, så oroa er inte han kommer att lära sig att gå.)
Jag ställde ner honom i vardagsrummet. Där kunde han köra bäst han ville.
Pang, bom, krasch! Jag stack nervöst ut huvudet ur badrummet för att få en glimt av tornadon som gick lös. Runt runt runt och gärna in i väggar och dörrkarmar.
Pang bom krasch! -Nä nu måste han ha slagit sig, jämrar jag mig och kastar mig ut ur badrummet.
Men på Fred lider det minsann ingen nöd. Nej nej, han ääälskar sin gåstol. I den kan han trasha hela lägenheten. Det är toppen.
Pang bom krasch! -AAAAJJJJ! Nej slog han sig, undrar ni? Nä nä, men han plöjde just över sin mammas tår.
För självklart är det i badrummet han ska plöja nu. Jag gjorde tre tappra försök att få honom att vara i övriga delar av lägenheten för att själv få plats i badrummet. När han plöjt över tårna för tredje gången lät jag honom vara kvar med mig. Det var ju så mycket mer spännande här. Eller i duschcabinen... ja så den utforskade han alltså i dag i sin gåstol.
När jag senare i eftermiddags torkade golven, satte jag honom i den igen för att han inte skulle bli blöt.
Plötsligt började han gnälla och verka så irriterad. Då först såg jag. De små små fötterna som halkade runt på den blöta parketten. Fred fick ju inget fäste och kunde därför inte förflytta sig som han ville. Som Bambi på hal is.
När vi senare skulle ut en sväng satt Fred klädd i vagnen i hallen och tittade på mig med stora ögon. Jag hade tidigare i dag rotat fram Js gamla ryssmössa i kanin med öronlappar. Den kom liksom väl till pass med tanke på snöstormen som ven där ute. Så den drog jag på mig.
Döm om min förvåning när Fred då la av ett asgarv.
Tack för den liksom! (Jag har faktiskt känt mig rätt löjlig i den tidigare, men hade knappast trott att min egna son skulle få mig att rodna haha!)
Sen att han själv har en likadan i grått verkar han inte göra någon stor grej av.
Nu är J hemma. Nu blir det fredagsmys.
 |
| I dag hade Fred på sig sina nya kläder från moster Fia. I DO är ett italienskt märke. Underbar kvalité! |
 |
| I går hade Fred på sig jeans och cardigan från H&M och sjal från LInda (Lindex). |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar