Tack snälla farmor och farfar för den fina vattenskrapan till duschen, men hur förklarar jag för Fred att han inte kan ligga i vattnet som jag ska skjutsa ner i golvbrunnen...?
Han älskar det och lägger sig gärna mitt i pölen och känner med sina små händer. Slickar lite med sin lilla tunga. Tittar förundrat och känner på duschens två dörrar.
Han upptäcker världen för fullt.
I dag upptäckte han även frysen. Kall, hård, perfekt att spegla sig i och mysig att pussa på, men så fort han upptäckte sin mamma med mobilen så var det full fart framåt. Han ääälskar nämligen att bli plåtad. Det är dock inte helt lätt att få en bild i skärpa.
I kväll bakade jag ut den sista pepparkaksdegen. Nu har vi massor av goda pepparkakor. Förmodligen hade vi haft fler om det inte vore för den där degen. Den där degen är nämligen så sjukt god att det är fullkomligt omöjligt att ens försöka att inte äta av den. Jag gav upp. Det hör julen till intalade jag mig samtidigt som jag kom på mig själv med mjöl runt munnen. J var inte mycket bättre han.
Jag passade även på att göra lite kristyr. Jag vill nämligen hänga upp hjärtan med våra namn i fönstret.
"Är inte det en typisk barnaktivitet som vi egentligen skulle göra med Fred när han blir större?" frågade J. Eeeeh? "Jaa det kanske det är", svarade jag bara. Men vaddå. Håller ni inte med om att det är mysigt?
Sen är det ju en helt annan sak att det ser ut som om det är barn som gjort dom! Hahahaha! Men det bjuder jag på.
Degen var så svår att pilla loss från bänken och kristyren var för tunn. Så var det faktiskt. Jag är ändå mycket nöjd.
På torsdag kommer mamma och pappa. Vi ska fira jul tillsammans på lördag. Hur mysigt är inte det!?
 |
| Vi krigade vid lunch. Mamman matade in, Fred spottade ut. |
 |
| Hej frysen. |
 |
| Hej mamman |
 |
| Åla åla åla... |
 |
| Yes asså, nu tar jag mammas telefon. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar