Fred & fröjd

Tåget till Vargön var nästan en utmaning i klass med att springa Tjejmilen, stå på plankan i Robinson eller hoppa på ett ben över Ölandsbron.
Inte för att jag testat de två sista, men jag kan nog ändå gissa att jag är ganska rätt ute i alla fall.
Resan till Vargön gick bra men var inte så lugn. Det var inte så mycket "Frid och fröjd". Däremot en hel massa "Fred och fröjd". Hur jobbigt jag ändå tyckte att det var stundtals när gossen klättrade likt en liten apa runt runt runt..så skrattade vi båda två en hel del. Galna lilla unge!
Om fyra minuter börjar Arne Dahl på 1:an. En svensk krimserie som började i går. Den ska vi se. Äta svärmors skumtomtar och dricka te.
Jag som hade tänkt att blogga lite först. Framförhållningen var inte riktigt med mig.
Vi är i alla fall hemma med halmen igen, jag och grabbarna. Vi har haft det jättebra, men det är alltid skönt att få sjunka ner i sin egna soffa (OK svärfars soffa då...) när man varit borta ett tag.
Nu är klockan 21!

Vilde Fred satt inte still en minut.