Morgonstund med sjukt mycket guld i mund

I går gjorde vi det.
Ja i går var det på allvar.  Jag hade känt mig lite fundersam hela dagen till hur det skulle gå. Och hur skulle vi göra? Ändå var jag så peppad.
I natt sov Fred i sin egen säng heeeeela natten utan att ammas. Jag tror hans mamma är lite i chock.
När J kom från jobbet pratade vi snabbt igenom hur vi skulle göra. Är han inte lite för liten för alla framtagna metoder? Han är ju inte ens 4 månader. Vi beslutade snabbt att vi än en gång skulle göra vår egna metod.
Efter ett lyckat framtagande av "spjälsäng light" var vi nu beredda att gå ytterligare ett steg framåt. "Spjälsäng light" har sedan 2 veckor tillbaka inneburit att Fred sover i sin säng, men vyssas eller ammas till sömns. När han vaknar ammar jag honom och lägger tillbaka honom i sin säng. Vissa nätter har det gått riktigt bra. Somliga nätter har varit oroliga. Jag har ibland sovit med 30 minuters intervaller. Fred har använt mig som sin napp, han vägrar vanlig napp.
Sagt och gjort.
J la ner Fred i sin säng, trött men vaken! Sjöng vaggvisa och Fred somnade. Bara så där. Vi förstod ingenting.
Så skönt för den lille sa vi och tassade ut ut sovrummet. Vi åt god middag, pratade och drack vin. O Fred sov. Han sov och sov...
Vad ska jag göra nu då? Frågade jag J. Det var en konstig känsla att stå vid sidan av och se på. Det skulle inte behövas någon utryckning med bröstet i natt. Det var nästan så jag gick i cirklar och bara väntade på att han skulle börja skrika.
Sen kom det, skriket. 3 h efter nattningen. Vi väntade med att gå in till honom. Men han  ropade bara högre och högre. Eftersom jag är så förknippad med mjölk, fick J gå in. Han var lugn men bestämd. Nu ska du somna om, sa han till Fred. J gick ut igen. Fred skrek vidare. 5 minuter. Sen fick Fred komma upp i J´s famn. För att somna om igen.
Det var en pärs...

Ett par timmar senare var det dags igen. Samma procedur. Fred somnade om. Så skönt.
När jag kröp till kojs snurrade tankarna runt i huvudet. Skulle det bli en lång natt med mycket skrik? När skulle Fred hitta tummen och somna om? Jag fick svaret redan vid 3 snåret. Han började gny, men somnade om på egen hand, med tummen. Likaså vid 5... När han sedan började röra på sig vid halv 7, lyfte vi över honom för amning i sängen.
Med alla förvarningar från vänner och bekanta att "förbered er på minst 3 sömnlösa nätter" känns det riktigt störigt men härligt att skriva att jag inte varit så här utvilad sen jag var gravid!