Jag och J är så stolta och imponerade över vår fina son. ( ok vi är inte det minsta partiska...) men hur mycket kan man begära av en sån liten liten människa? Han hänger med oss överallt utan problem. Han är så glad och nöjd. Under hela vår vistelse här nere har han charmat var italiensk kotte. Dom är som tokiga i vår lilla skatt och pratar och gullar med sin allra pipigaste röst. Fred tror nog att italienska är ett babyspråk eftersom han alltid skiner som en sol när han blir tilltalad.
Man kan nästan tro att jag är kär i Fred. Då tror man alldeles rätt. Jag älskar min bambino över allt annat.
God natt på er och sov gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar