Min skatt sover i vagnen. Mysigt inbyltad med åkpåse, overall och filt. Vagnen rullar inte framför mig samtidigt som jag skriver. Så som det annars brukar vara.
Nej ni, vet ni, vagnen står alldeles stilla ute på balkongen. Ingen som skrånkar den fram och tillbaka på någon tröskel. Ingen som hyschar att det ska vara tyyyyst för Fred soooover...
Nej nej. Det är ju dag i Sjöstan. Då körs det med grävskopor, barn skriker och lastbilar lastar av och på tunga och högljudda saker på sina flak.
Det skramlar massor och mamman hoppar till ibland. Lättskrämd, jag vet...
Men inte Fred inte, han sover...
Är det inte konstigt hur man trodde man hade en rutin som var precis tvärt om?
Så blev jag knäppt på näsan igen.
Yeeeeey, I like it!
Get used to it! :) Fast man får en rätt hårdhudad näsa till slut, hahaha.... Så gott att han sover utan problem nu!!
SvaraRaderaKramar till er!